När man inte vet När, Var och Hur

Idag när jag kom hem från terapin grät jag så himla lesset över hur jävla jobbigt det är att inte hitta någonstans. Jag hade berättat så där i förbifarten för min shrink, om mitt tidspassningstjorv nån dag innan när jag skulle på ett möte om min Handi, och hon tyckte SYND OM mig för att jag hade det så kämpigt med det där. Det är min ADHD-problematik som ställer till det, det vet ju både hon och jag men att min SHRINK tyckte synd om mig tar väl ändå priset.

Jag skulle alltså på ett utvärderingssamtal på hjälpmedeltjosanklockan 14:30 i tisdags, för att snacka om hur det funkar med min Handi (ett kognitivt hjälpmedel, kolla gewa.se) och även kika på en sån där “Time Timer” som man SER tiden som man har till godo, för att Handin inte är så smart att använda för mig på det viset.

För det första svartnar displayen när den inte står i laddaren om den är på så man ser ju inte prickarna, för det andra räknar Handin den visuella tiden i prickar och varje prick är en kvart. Men hips vips kan det ju ha gått 12 minuter på en kvart och man tror att man har jättemycket tid kvar för att pricken inte försvinner förrän efter alla 15 minuter har gått. Det här är ett extra stort aber när jag tror att jag har en halvtimme på mig och inser att det bara är fråga om en kvart.
Den sista pricken kan räknas ned i 5 minutrar. Det borde vara så även för den första (översta) pricken.

Detaljberättelse: För det första var det så att jag inte visste vart jag skulle eftersom jag var tvungen att åka buss dit. För det andra har jag en bussturlista (så pinsamheterna lade sig på hög kan man väl säga?)! Man måste veta vad busshållplatserna heter tydligen! Jag visste ju ungefär hur jag kommer dit med bil, för då kan jag snurra runt tills jag hittar, men inte med buss. Och inte visste jag vad området eller vägen hette, dit jag skulle. Jag såg inga bilder framför mig, bara själva huset jag skulle till.

Jag var tvungen att ringa en kompis som förstår sig på stadsdelar och väderstreck och bussturlistor och fråga henne om hjälp med vart jag skulle. Hon kunde hjälpa mig till den punkten att hon började prata om såna saker som; “då kan du byta buss där eller där och då har du flera alternativ och bla bla bla”. Då vart det stopp för mig och hon fick ge upp detaljplaneringen. Men jag kom i alla fall, med hennes hjälp; Plan B, fram till att om jag bytte i stan skulle jag bara komma försent fem minuter. Annars måste jag vara på bussresande fot i nästan två timmar - på en bilresa som skulle ha vart klar på en minut Jag ringde min arbetsterapeuts telesvar och berättade att jag skulle bli sen för säkerhets skull. Förklarade läget liksom… hahahahahahaha Jag lät antagligen som att jag höll på att hänga mig eller nåt.

Då ringde dottern hem som tur var, och jag frågade hur hon skulle åka, och hon sa att det finns på internet. Jag skulle reseplanera på bussbolagets hemsida, sa hon.
Å herregud! Snacka om skräckslagen jag blev. Visst vet ni vilken datorstyrd person jag är va? Jag var tvungen att sätta igång datorn och hoppas att jag inte skulle glömma av att jag inte hade tid med något annat än att kolla den där bussresan. Men först ställde jag om handin en kvart fram för jag skulle egentligen duscha nu..och ställde en äggklocka också.

Jag blev så stressad av att jag satt vid datorn när jag borde gå och duscha att jag tryckte fel hela tiden, jag läste men såg inget, om ni fattar? och jag vet inte hur många felkopior jag skrev ut, på den halvtimme jag satt där, men så till sist hade jag fattat att jag kunde byta buss på ett ställe som man tydligen kunde gå över gatan bara och då skulle jag inte komma försent heller.

Jag skulle åka 12.56, klockan var nu halv elva. När jag var på väg in i duschen ringde min arbetsterapeut och jag bara tjoade rätt ut inna jag slängde på luren i örat på henne (hon är van..) att jag skulle duscha nu, men att jag skulle hinna och förmodligen komma i tid och allt!

När jag väntade på bussen som aldrig kom, trodde jag att jag missat den och höll på att bryta ihop men då visade det sig att 12:56 inte är fyra minuter i tolv. Det är fyra minuter i ETT!

Jaha. På hedeer och samvete; om jag inte tagit mina 72 mg concerta den morgonen skulle jag ha fått ett tuppjuck som hette duga. Vansinnig!

Nu blev jag bara så där lite ledsen, och fattade att det här var ett verk av det där tidsuppfattningsspöket som bor i min hjärna och gick hem och fikade innan jag gick tillbaka till busshållplatsen.

Ja ungefär så var det, och sen kom jag fram efter ännu mera tjorv och de var sååååå glada för min skull att jag kom i tid! Och sen hade vi jättebråttom för jag måste passa en buss tillbaka hem. De vart superstressade av mig, det kan jag lova Men de är bra som fan att ha och göra med, pedagogiska och blir aldrig irriterade.

De hade kommit fram till att jag skulle ansöka om den nya sortens Handi, den som har både telefon med sms-funktion och kamera. De tillrådde det renta. Mest på grund av mina problem med färdvag och så är det ju det här med att jag släpar omkring på massor av grejer som ska hjälpa mig att minnas och hitta.

Jag har ju redan den gamla Handi II och har fått va på flera utvärderingsmöten om den. För mig fungerar den toppen. Förutom en del buggar i programmet så har det inte vart några större svårigheter. Men jag har inte vetat hur jag skulle använda den fullt ut som vägfinnare, tex men egentligen spelar det ingen roll för jag har ju kommit på hur jag ska använda den eftersom.

Och ja, jag vet hur man ställer om den så jag kan använda den som en ipaq, men varför då? Jag har en ny sony erksson med massor av finesser och den har alla de där grejkerna en ipaq har och lite mer (jag har ju radion tex och en 3.2 megapixelkamera, men den programvaran tar för lång tid att hålla på att tjorva med för någon som har så pass stora problem som jag har med de här grejorna. Och displayen är stor men inte stor nog. + att den är ännu en grej att söka efter.

Men än har jag inte den nya. Och för tillfället är min plan att jag ska jag ta en massa foton på mina färdvägar så jag vet vilka busskurer jag ska ta bussen från och till, det är också nåt jag missar jämt och jag ska skanna av busstidtabellerna för de olika hålltiderna och lägga in dem i album på Handin för displayen är så pass stor att man ser tiderna tydligt.

…allvarligt talat.. det är väl ingen som ens orkar läsa sig igenom alla de här precisa tjorvigheterna som är rätt svåråterberättade - så det gör inget om jag inte korrekturläser det här innan jag postar iväg det va? Nu ska jag se på tv och somna i soffan för en gångs skull känner jag.

tjohej